Hedemora har blivit utvald
till en av tio finalister för tävlingen årets matlandethuvudstad.
Av sammanlagt 45 nomineringar
... (2010-09-08 - 10:43:24)» Läs mer
Nyföretagandet fortsätter att öka
jämfört med 2009. Det visar halvårsvisa kommun- och länssiffror i Nyföretagarbarometern.
Totalt
... (2010-09-07 - 13:55:41)» Läs mer
Landstinget Dalarna har under lång tid
bedrivit framgångsrikt arbete med rehabilitering av sjukskrivna landstingsanställda. Sedan länge fin
... (2010-08-24 - 12:57:01)» Läs mer
Sveabörsen på Internet!
Untitled Document
NYHETER
LEDARE
DEBATT
REPORTAGE
MAT
NÖJE
KRÖNIKA
KONTAKT
OM DB
PRENUMERANT
START
Kraftverk och dammar som hindrar det biologiska livet och hotar vattenlevande arter som ål, ska byggas om eller på annat sätt åtgärdas för att möjligg
Foto:
Uffe Stridsberg
Gemensam strategi ska rädda ålen – men inte i Dalarna (2010-03-26)
Fiskeriverket och vattenkraftsbranschen antog under förra veckan en gemensam strategi för att rädda ålen. Parterna har enats om en gemensam avsiktsförklaring som syftar till att uppnå de krav som anges i EU:s ålförordning gällande ålens överlevnad.
Den avsiktsförklaring, som undertecknades av parterna den 17 mars, innebär att företag som Vattenfall, Fortum, EON, Statkraft och Tekniska Verken i Linköping, frivilligt åtar sig att genomföra åtgärder vid kraftverk och dammar som skall säkra vuxna ålars utvandring till Sargassohavet för sin lek och reproduktion. För att uppnå målet kommer olika åtgärder att vidtas och beroende av lokala betingelser. Det kan vara inrättande av fiskväg förbi kraftverk, fångst och nedtransport förbi kraftverk, så kallad ålskjuts och skonsam drift under perioder med stor blankålsvandring. Kompensatoriska åtgärder som utsättningar kan också komma ifråga.
Målet är att öka överlevnaden av lekmogen blankål till minst 40 procent av den potentiella produktion som finns ovanför kraftverken.
– Det är mycket positivt att kraftbolagen vidtar de här åtgärderna. Fiskeriverkets bedömning är att de kommer att ha stor betydelse för att stärka ålbeståndet, säger Axel Wenblad, generaldirektör på Fiskeriverket.
Gunnar Axheim, VD på Vattenfall AB Vattenkraft, ser också positivt på den gemensamma avsiktsförklaringen.
– Vi är angelägna om att ta vår del av vårt ansvar för en akut hotad djurart, uttrycker han.
Att endast åtgärder för utvandring av blankål och inte uppvandring av glasål ingår bland åtgärderna för att förbättra ålens vandringsmöjligheter förklarar Fredrik Nordvall, enhetschef på Fiskeriverket, med att åtgärderna distinkt är riktade för att uppnå kraven i EU:s ålförordning.
– Generellt sett är det bättre sörjt för uppvandringen för ål i svenska vatten. I de vattendrag där det inte är det, kan man vidta åtgärder inom ramen för andra fiskevårdsprogram, säger Nordvall.
För en inlandsregion som Dalarna har den nya avsiktsförklaringen mellan vattenkraftproducenter och Fiskeriverket ingen egentlig betydelse menar Ulf Pierrou, länsfiskedirektör vid Länsstyrelsen i Dalarna.
– I uppgörelsen siktade man ensidigt på att få ut ål på västkusten och i yrkesfiskegarnen, säger Pierrou kritiskt. Vi har historiska belägg för att det producerats väldigt mycket ål i dalälvssystemet till exempel. Men eftersom man inte räknar någonting ovanför tredje kraftverket, så ger det ingenting i Dalarna, förklarar han.
Pierrou är inte alls nöjd med den överenskommelse som Fiskeriverket och vattenkraftproducenterna enats om och som han menar exkluderar norrlandslänen och Dalarna.
– EUs ålförordning gäller hela Sverige och då ska man inte träffa en överenskommelse som bara gäller en liten del av Sverige.
– Vi får fortsätta att köpa glasål som gått i karantän och sätta ut i våra dalavatten för att ha ett ålfiske. Det är något vi nu arbetar med.
Åtgärder som fiskevårdsområden genomför och som finansieras genom vattendomsmedel som årligen avsätts enligt fastställda vattendomar.
Dalarna är ett län som har avrinning åt tre håll, och det är man ensam om. Söderut genom Kolbäcksåns vattensystem, i väster genom Klarälvens övre lopp, men Dalälven är länets klart största vattensystem. Pierrou vill se en långsiktig plan för ålbestånden i dalavattnen och när utsatta glasålar i länet vuxit till blankålar med vandringsdrift, bör de fångas upp vid första utvandringshindret och skjutsas ned till dalälvsmynningen. Om de inte fiskas upp eller dör av andra orsaker, vandrar ålarna ned till Sargassohavet för sin lek. Blankålarnas avkommor kommer sedan som små glasålar till dalälvsmynningen för att ta sig till de uppströms liggande dalavattnen som de är präglade på.
– Där kan vi då fånga upp glasålarna, sätta dem i karantän och när de visats sig vara fria från sjukdomar, sätta ut dem i dalälvsystemet exempelvis ovanför Borlänge.
Ulf Pierrou ser en förtjänst i att glasålarna inte för egen kraft via ålledare tar sig förbi dammar och kraftverk upp till dalavattnen. Ålarna har, utan att själva bli drabbade, en förmåga att sprida sjukdomen UDN som drabbar laxartade fiskar och som förekom i många vatten under 70-talet.
