Grängesberg
blir en av de 24 orter som Filip Hammar och Fredrik Wikingsson kommer att besöka och det sker den 5
... (2012-01-31 - 13:56:21)» Läs mer
Fler vargar dödas illegalt
i Dalarna. Men samtidigt har andelen vargar som dödas olagligt minskat eftersom vargstammen har bliv
... (2012-01-27 - 11:11:21)» Läs mer
Länsstyrelsen Dalarna
får nästan 1,5 miljoner kronor att dela ut till radonsanering av småhus. Den som har ett hus med rad
... (2012-01-26 - 14:22:42)» Läs mer
Sveabörsen på Internet!
Untitled Document
NYHETER
LEDARE
DEBATT
REPORTAGE
MAT
NÖJE
KRÖNIKA
KONTAKT
OM DB
PRENUMERANT
START
KrÖnika
Viktigt med lokala sparbanker (2012-02-03)
På landsbygden är befolkningen numera alltför van vid att serviceproducenter som affärsbanker, livsmedelskedjor och oljebolag lämnar invånarna i sticket och förlägger servicen i allt större orter. Tyvärr händer det att staten, kommunerna och landstingen inom den offentliga sektorn allt oftare gör detsamma. Inte sällan skyller de på varandra och säger att de måste lägga ned verksamheten eftersom andra servicegivare lämnat orten. Det finns undantag också i denna dystra utveckling. Handelsbanken verkar behålla sina kontor i motsats till övriga affärsbanker. De lokala sparbankerna likaså. Ekonomiska föreningar och småföretagsägare bygger nya mackar och kommuner som Smedjebacken satsar även på de minsta orterna.
När Nordea annonserade sitt uttåg ut ur Rättvik sa en av cheferna att orsaken till nedläggningen av bankkontoret var att endast 5–10 personer per dag besökte banken för kassaärenden över disk. Därför önskar man enligt banken inte längre hantera kontanter – eller finnas kvar i Rättvik. När man efter det sa att kontoret skall flyttas till Nordeas kontor i Leksand var argumentet att kunderna i ökad utsträckning behöver finansiella råd och inte kontanter. Hur det senare kan motivera en nedläggning i Rättvik är mer än en gåta. Invånarna i Rättvik vill givetvis ha finansiell service på plats. Utan kontanter skulle det bli mindre kostsamt att ha kvar ett kontor i kommunen.
De verkliga skälen finns säkerligen högre upp i bankens makthierarki. Nordeas ledning beslutade förra året att minska antalet anställda och kontor mycket kraftigt i hela Norden för att minska kostnaderna i syfte att få fram betydligt ökade vinster. Banken har redan idag en av de allra största vinstnivåerna i norra Europa och förra årets fjärde kvartal gav en vinst på 9 miljarder och på helåret 32 miljarder kronor. Banken har reserverat stora summor till bonusar för maktpyramidens topp med en summa på cirka 1, 3 miljarder för år 2011. DN betygsätter beslutet med rubriken ”Kunderna räddade fortsatt bonusfest” (DN 25/1) eftersom det ökade räntenettot från bolånen betalar en stor del av summan.
Nordea tillhör de banker som slutat att vara en samhällsbyggarbank till förmån för en kortsiktigt tänkande spekulativ bank där aktieutdelning, ökat räntenetto och större bonusar utgör bankens nya profil. Dessvärre påverkar den svenska staten genom sitt stora aktieinnehav (cirka 14 procent) bankens agerande i och med att regeringen deklarerat att den vill sälja av sina aktier när kursen nått en betydligt högre nivå än idag. De privata ägarna drivs därför extra mycket till att i första hand försöka öka vinsterna ännu mer för att slippa statligt ägande och därmed kanske nå ännu högre aktiekurser och vinster. Det är en policy som Nordeas bolånekunder redan har kunnat konstatera.
Nordeas agerande visar hur viktigt det är att Dalarnas befolkning i första hand satsar på de lokala sparbankerna där kunderna själva har ett stort inflytande över bankernas policy. Stora överskott används till att stärka våra bygder och kreditgivningen garanterar våra småföretags framtid. Det gäller att välja rätt bank om länet skall få en stark framtidstro.